Sök:

Sökresultat:

24 Uppsatser om Lingua Montessoriförskola - Sida 1 av 2

?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass f?r elever i behov av s?rskilt st?d. - En kvalitativ studie om v?rdnadshavares upplevelser av delaktighet och samverkan

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Uppdrag: Dans : En kvalitativ intervjustudie om förskollÀrares syn pÄ dans i förskola och förskoleklass.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Fr?n f?rskola till f?rskoleklass - barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. En fenomenografisk studie

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

LegolÄdan som social arena : Leksakens roll i fo?rskolebarns sociala samspel

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Orangeri + Förskola

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Lek med vÀxter och naturmaterial

Enligt Skolverket Àr förskolans uppgift att lÀgga en grund för ett livslÄngt lÀrande, miljön ska locka till lek och det ska finnas utmaningar. Utemiljön Àr bra för barnens lek och dÀrmed utvecklade för att det Àr genom lek som barn utvecklas. Lingua Montessoriskola ligger i Lund och har flyttat till nya lokaler. De behöver nu en bra skolgÄrd. Maria Jacky, rektor, vill att skolan ska utformas med naturmaterial för att de vill passa in i omkringliggande miljö. De vill inte ha nÄgra stora fÀrgglada lekredskap. MÄlet med arbetet Àr att ge ett par bra förslag till hur de kan utforma sin utemiljö med naturmaterial och vÀxter.

IKT i fo?rskolan. En studie av hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­ och kommunikationsteknologi

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Engelska utanför och i skolan

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan nÄgra av de engelska texter elever pÄ grundskolan i Ärskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan fÄ för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tÀnkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag anvÀnde mig av var en enkÀtundersökning med 22 elever frÄn ?Fast Track-klass? Ärskurs 8 klass och sedan jÀmföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har vÀldigt mer kontakt med engelska utanför skolan Àn i skolan. Eleverna ser mycket ofta pÄ engelsksprÄkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar pÄ enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska Àr ocksÄ det dominerande sprÄket pÄ Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

En text- och bildanalys av kulturella inslag i fyra lÀroböcker i engelska riktade till de yngre barnen

Kultur Àr ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnÀmnt i de olika lÀroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssÀtt och kulturer i engelsktalande lÀnder och kunna göra jÀmförelser med egna erfarenheter, Àven kÀnna till nÄgot om vardagslivet i nÄgot land dÀr engelska anvÀnds. Det hÀr Àr mÄl som ska uppnÄs i Ärskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om lÀroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstÀmmer med vad styrdokumenten sÀger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika lÀroböcker för att se vilka engelsksprÄkiga lÀnder som representeras, hur de representeras, om eleverna fÄr insikt i den mÄngkulturalitet som finns i vÀrlden och om de Àven kan göra jÀmförelser och fÄ en förstÄelse av talad engelska i olika situationer.

Gruppis : utvecklingen av en mobilapplikation för informationsspridning mellan personal och vÄrdnadshavare

Denna rapport beskriver designprocessen och utvecklingen av en mobilapplikation kallad Gruppis. Rapporten syftar till att redogo?ra fo?r hela processen fra?n konceptualisering av ide?n till en slutgiltig interaktiv hi-fiprototyp. Syftet med applikationen a?r att underla?tta kommunikation och informationsspridning mellan personal och va?rdnadshavare i fo?rskola, skola eller andra barngrupper.Arbetsprocessen innefattade fo?rarbete i form av fokusgrupp och PACT-analys fo?r att fa? en uppfattning om anva?ndarna och deras behov.

SprÄkstörning & SprÄksvÄrigheter hos barn i förskoleÄldern

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Digital kommunikation i förskolan : En kvalitativ fallstudie om hur digitala medier kan anvÀ?ndas fö?r kommunikation mellan hem och fö?rskola

This study aims to research how digital media can be used for communication and information management between teachers at preschools and children?s homes. To get an understanding of this we have investigated which channels are being used and for what purposes. The interest has also been to explore preschool teachers and caregivers? attitudes towards digital communication in preschools.A qualitative case study of comparative nature has been conducted, where two preschools were selected because of their use and non-use of digital media for communication with caregivers.

?Var det en tigercirkus?? : - En studie om barns delaktighet vid bokla?sning och boksamtal vid anva?ndandet av print referencing som bokla?sningsmetod

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Att förÀndra en organisation - I motstÄnd eller genom acceptans?

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Kan vi leka en saga nu?

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

1 NĂ€sta sida ->